Tog precis en cigg och kom o tänka på alla de gånger jag kommit med dåliga bortförklaringar till mina föräldrar när de trott att jag har rökt, som de alltså inte vet om att jag har gjort nu i några år.
B la så tappade jag ut en cigg på köksgolvet en gång när jag kom hem efter en utekväll, och på morgonen visste hela familjen om det och min syrra ringde och sa att du måste komma på nåt bra att säga. Då sa jag till pappa att jag hade tagit hand om en cigg åt en annan kompis och att han hade glömt att ta den. Den funkade. Sedan kom mamma på mig när hon skulle ta fram min ringande mobil från min väska och hittade ett paket. Hon ställde mig frågan i en mjuk ton
-Martina, röker du?
Nejnejnej nnoooooo svarade jag stressat, måste fort komma på nåt nu, tittar bort och går ifrån för att hon inte ska se att jag funderar ut en ursäkt. De är inte mina, det är en kompis som inte hade en väska som jag har när vi var ute och då fick jag ta hand om dom. JAG RÖKER INTE MAMMA, JAG GÖR INTE DET. Den funkade
Den sämsta måste nog ändå varit när jag förra hösten var i Göteborg och bodde hemma hos min moster och kom hem på natten och var "lite" full. Vi smög in men min moster vaknade och kom ut i hallen. "Vad ni luktar rök" . Ja men, men de va en full gubbe som sprang efter oss och rökte på oss samtidigt. Den funkade??
Nja ,jag vet inte om de går på dessa förklaringar eller om dom bara hör det som dom vill höra.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar