måndag 2 mars 2009

Tillsammans är man mindre ensam

Jaha, då sitter man här en måndagskväll framför tvn i sin nya lilla lya och tänker lite på mitt nya liv som jag fått de senaste 2 veckorna. För 2 veckor sedan bodde jag hemma hos min mamma och pappa och slappjobbade lite, mest för att kunna tjäna ihop pengar så jag klarade mig för stunden. Kunna gå ut o dricka öl, bio nån gång och kanske en liten nacho de lux på på torsdagseftermiddagen när man vaknat till. Och jag hade bara mig själv att ta hänsyn till på ett sätt.

Och nu helt plötsligt måste jag vara vuxen, tjäna pengar som jag ska lägga på hyra, tvättmedel,och en diskho-propp. Det är inte bara pengar, även att leva med en annan person så nära inpå är inte alltid så lätt och jag har nu upptäckt både för och nackdelar med detta. Jag e van vid att kunna vara för mig själv när jag vill, titta på det jag vill se på tv när jag vill och använda datan när jag vill och nu måste vi anpassa oss efter varandra och det kan uppstå irritation, och ikväll har jag upptäckt att jag nog är den som är den jobbiga av oss, vilket jag inte trivs med. Det är jag som blir sur och gnällig och slår igen sängrumsdörren efter mig och slänger mig i sängen och drar täcket över huvudet. Jag vet inte riktigt varför jag kan bli så ibland, kanske bara e ovan och måste komma in i mitt nya vardagsliv tillsammans med Christian. Det ska lösas.

Men det är inte bara problem, insåg även idag hur mysigt det är att bo med någon som man verkligen tycker om. Idag kom jag hem trött efter jobbet, och det första jag möter i hallen är ett stort leende av någon som har saknat mig under dagen och är glad över att se just mig. Det är många små underbara stunder som gör det så värt att tjafsa ibland, trots allt.

Poooorrrreeeeeeeeee

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar