Verklighetens folk.

Börjar inlägget med det vanliga: jag är sämst, kan inte plugga, tittar bara på dåliga serier, ska ha ett utkast av uppsatsen klar om 2 timmar, det kommer ju aldrig hända, osv osv. Ni är säkert trött på att läsa om min förskräckliga sämsthet.

Jag är faktiskt bra också, det har min lärare sagt. Jag hade handledning i torsdags och jag är tydligen inte så sämst som jag tror. Fast jag vet ju att jag är bra. Det är snarare min inställning som är sämst.

För att komma till poängen: i helgen har jag jobbat och därmed träffat på människor som jag nästan aldrig träffar annars. Okej.
Bisarr kille: ska åka till USA och plugga "Finance", vill jobba med pengar, pengar är viktigt, gillar även att spela tennis och vill åka till USA för att göra just detta. USA är ett himla bra land, enligt honom. Håkan Hellström däremot, "sjunger falskt" och är därför en dålig artist. Hoffmaestro är å andra sidan bra, skönt gung.

Bisarr tjej nr 1: håller på att jobba med en dansuppvisning där hon vill visa upp kvinnors sexiga sida, utifrån perspektivet "den naturliga, sexiga kraften alla kvinnor bär inom sig är viktig för vårt välmående, vi som kvinnor måste få utlopp för detta och bli bekräftate (av en man) för att må bra"

Bisarr tjej nr 2: pluggar retorik i uppsala, tycker att det är rent ut sagt förjävligt när hennes lärare, även kallade "vänster-kärringar" sitter och "håller med varandra" på seminarier. Köper även hellre billiga produkter än ekologiskt och bra producerat med anledningen "varför betala mer när man kan betala mindre"

Bisarr diskissuin med alla bisarra personer inblandade: "asså, det är INTE OKEJ att vara ihop med någon som är yngre, om man är tjej, asså, om man är kille så är det okej, fast går man gymnasiet och tjejen går i högstadiet så är det INTE OKEJ. Fast det är okej om båda går i gymnasiet, men inte om killen är yngre än tjejen, absolut inte, det är bara så fel, och äckligt" (OBS ALLA PERSONER ÄR I 20 ÅRS ÅLDERN)
Jag: har det någon betydelse om man är kär? (var tvungen, jag vet fett pretto av mej)fick ett nervöst gruppskratt som svar.

Jag har härmed dött lite. Och insett att jag är SÅ JÄVLA INTELLEKTUELL.

Hej. då.

/Linnéa